Jag känner mig jagad

 
 
Kaos. Ännu en gång kaos. Jag förstår ingenting. Jag kan inte skillnaden mellan ut och in. Ingenting är logiskt, ingenting är romantiskt, ingenting är magiskt. Och allt är mycket, mycket tragiskt. Jag vill skrika. Jag vill gråta. Jag vill försvinna. Jag vet inte vem jag är. Jag vet vem jag är. Jag är rädd. Jag är ledsen. Jag är glad. Jag är borta. Jag är funnen. Dimman, sakta omfamnar dimman mig. Aldrig var något enkelt, men allt har varit så mycket enklare.

RSS 2.0